Det här behövde vi inte.
Sedan i morse har vi inget vatten i lägenheten. Pumpen har strulat de senaste dagarna och imorse la den av helt. Rörmokaren som har försökt fixa det lyckades uppenbarligen inte innan helgerna så nu ser det ut som om vi får fira påsk utan rinnande vatten. Så mycket för att se fram emot påskhelgen. Det som skulle bli ett festligt lyft i allt detta ser nu snarast ut att bli de jobbigaste dagarna hittills.
Vi har möjlighet att hämta vatten i hinkar från vår kompis dykcenter i kvarteret bredvid, men det blir ett jäkla kånkande för att klara alla behov. Vi får se om vi kanske försöker flytta in någon annanstans några dar.
Jag har tänkt en del på Sveriges coronabekämpning. Jag har pendlat i min tilltro till de ansvariga myndigheterna. Från att ha varit starkt skeptisk till vad jag uppfattade som passivitet och naivitet har jag fått mer förståelse för ansatsen och balanseringen mellan ekonomiska effekter och smittspridning. Men nu börjar jag svänga igen och undrar verkligen om det är så klokt att lägga allt i experternas händer. Vad händer om experterna har fel? I ett politiskt system så finns det en opposition som kan ifrågasätta vad de styrande beslutar. Men om de normalt styrande, inklusive oppositionen lägger allt i händerna på experter. Vem ska då opponera om det inte går som önskat?
Den svenska ansatsen verkar starkt baserad på idén att vi inte smittar under inkubationstiden eller som assymptomatiskt infekterade. Men nu kommer mer och mer signaler från internationellt håll att det förmodligen inte stämmer. Men Folkhälsomyndigheten verkar fast i sina spår.
För mig är det oerhört svårt att förstå att man väntade med att införa generellt besöksförbud på ålderdomshemmen till den 1a april. Den fasta tron att personer utan symptom inte smittar ledde också till att man inte infört obligatoriskt andningsskydd för personal på ålderdomshem utan skyddsutrustning ska bara användas av de som, återigen av experterna, anses behöva dem.
Hur hade man tänkt skydda denna utsatta grupp som initialt fick besök av familj och vänner som många dagligen utsattes för relativt hög risk att smittas på arbetsplatser och skolor. Och samtidigt som den personal som tar hand om dem inte använder andningsskydd och lätt kan överföra eventuell smitta. Personal som mycket väl kan ha varit ute och trängts på restaurang, (för det förekommer), delat svett på gymmet eller haft för sig gud vet vad under gårdagskvällen som potentiellt fört dem i kontakt med andra smittade. Jag förstår det bara inte.
Om man tycker att det är för kostsamt med de drastiska isoleringsåtgärder som införts på de flesta andra håll i Europa, och det kan jag ha förståelse för så borde man i alla fall ha gjort sitt yttersta för att isolera och skydda den mest utsatta gruppen. Men det har man ju inte gjort.
Så nu har Sverige till slut en mycket bekymmersam utveckling på ålderdomshemmen med en allt breddare smittspridning i just den delen av befolkningen som inte kan hantera det. Sett till befolkningsmängd har Sverige redan ett klart högre dödstal per capita än t.ex USA som just nu är smittan nya epicentrum. Det här går inte så bra. Men vem finns där att opponera sig?
