Under påskhelgen har jag undervisat ett par Level 1-kurser. Dessvärre har väderförhållandena här varit usla. Ett oväder stort nog att täcka hela västra medelhavet, från spanska östkusten och hela vägen till Sicilien har piskat upp flera meter höga vågor och rullat in dem över Mallorca.
Så när Sverige njutit av försommarvärme och sol i påsk har tunga moln, regn och blåst fördunklat helgstämmningen här på Mallorca.
Vädret till trots. Idag var det Aarons sista chans att få till djupdykningsegmentet av kursen innan hemresa så vi bestämde oss för att göra ett försök. Efter vissa besvär med att kasta loss från bryggan i vinden tog vi oss bekvämt ut till dykplatser för dagen. Men med 20 knops vind och 2,5 meter vågor ute i bukten var vi tvungna att hålla oss relativt långt in där djupet inte är mer än 10-12 meter, men tillräckligt för att klara minimikraven i kursen.
Bojen riggad och redo att dyka
Väl i vattnet kunde vi konstatera att ytförhållandena var om inte goda så i alla fall bättre än väntat, men däremot var sikten den sämsta jag någonsin upplevt här på Mallorca. Snarast likt en svensk insjö. Vi kunde inte se mer än två meter framför oss vid ytan och knappt handen framför ansiktet vid 8 meters djup. Redan där hade partiklarna i vattnet svalt allt ljus och lämnat oss i nästintill komplett mörker. Vi gjorde några dyk ner i mörkret men då ankaret inte kunde hålla båten i vinden drev vi sakta in på grundare vatten. Några dyk senare bedömde jag att det inte längre var säkert att fortsätta. Bojen rörde sig konstant och I den dåliga sikten saknade jag förmåga att avgöra att vi hade nödvändigt med säkerhetsavstånd till botten. Det vara bara att kasta in handduken. Säkerheten kommer alltid först.
Tyvärr kunde vi inte avsluta hela kursen denna gång. Men Aaron är nu certifierad som pooldykare och kommer att besöka oss igen för att avsluta de återstående djupdykningsmomenten för att nå full Level 1-certifiering. Med allra största sannolikhet kommer vi ha goda dykförhållanden då. Det har vi nästan alltid. Men bara nästan…
